Vitenskap eller pseudovitenskap – Om hund

Det er kjent at det til tider er store diskusjoner i hundeverdenen hvor frontene står sterkt mot hverandre. Slik jeg oppfatter det er det egentlig en diskusjon mellom vitenskap og pseudovitenskap. En part i diskusjonen mener å ha vitenskapelig belegg for et syn, mens den andre parten påberoper seg å også ha vitenskapelig belegg for et helt annet syn. Det er klart at det er diskusjoner mellom fagfolk,  akademikere og forskere, men uenighetene er ikke så store som en skulle tro ut fra de sterke diskusjonene. Ta f.eks diskusjoner om dominans og lederskap og bruk av belønning eller straff – her står frontene sterkt mot hverandre.

Da jeg var på ADVENTURE Dog Conference i Stockholm 7. desember 2013 var det et foredrag om pseudovitenskap kontra vitenskap.  Jeg ble egentlig veldig inspirert av dette foredreget til å ta tak i noen av poengene hennes og spinne litt videre på de.

Foredragsholder listet opp 7 punkter for hvordan man kunne kjenne igjen pseudovitenskap

  1. Autoritetstro. Ofte henviser en til at en kjent hundeperson, fagperson eller forsker har uttalt seg om noe, men det trenger ikke være denne personens fagfelt. Hva om en kjent veterinær har uttalt seg om atferd og atferdsproblemer hos hund. Skal man blindt stole på det fordi vedkommende er veterinær og kjent? Eller hva om en kjendis uttaler seg om trening av hund?
  2. Eksperiment som ikke lar seg gjenta. Studier som er gjort bør repeteres for å se om andre får de samme resultatene. Om et studie viser seg å ikke gi de samme resultatene etter gjentatte forsøk kan man konkludere med at det var noe feil med det opprinnelig forsøket.
  3. Håndplukkede eksempler. Dette er en felle alle kan komme i. En vil alltids kunne finne noe som støtter det en argumenterer for. Alle har eksempler på hunder eller hundeeiere som har gjort eller reagert på den eller den måten. F.eks finnes det eksempler på hunder som ikke har fått men eller fått en økende forekomst av aggresjon etter at den har blitt utsatt for aversiver. Men det kan være mere unntaket enn regelen. Om man tar et mer tilfeldig utvalg av hunder vil bildet bli annerledes.
  4. Likgyldighet ovenfor motstridende fakta. Om man har en mening om f.eks. dominans og lederskap hos hund og holder ved den vil det for noen være vanskelig å ta innover seg at studier og alle fakta en har peker i en annen retning. Dette er noe som f.eks benektes og bestrides på det sterkeste.
  5. Innebygde  undanflykter. Allt för ofta anser man att påståendena ska prövas på ett sätt som bara kan bekräfta, aldrig motsäga, det man hävdar. Om någon som utsätts för förbön överlever är detta Guds försyn. Om denna däremot dör handlar det vanligtvis om något annat än Guds aktiva handling. Sedan hävdar man också ofta att det handlar om speciella förutsättningar som inte kan prövas vetenskapligt. Bland annat har det hävdats att turin-svepningens avvikande kol-14-resultat handlar om att Jesus vid döden avgav strålning som påverkade de nutida mätningarna.7) Förklaringar överges utan att ersättas. Ofta förklarar de mer tveksamma teorierna mindre än de teorier de avser att ersätta. Det handlar inte om att man inte får ifrågasätta etablerade teorier, utan om att man behöver kunna ha ordentligt på fötterna om man kommer med ett kontroversiellt påstående i stället för att hävda något som lämnar ännu fler frågetecken. Inte minst gäller detta kreationismen/intelligent design där man behöver ta många krystade omvägar för att lappa ihop de logiska luckor som lämnas i teorierna.